Monti Festachim Pallam Mullam by Pratapananda Naik, S.J.

 

Monti Festachim Pallam Mullam 

 

Pratapananda Naik, S.J.



Kanara mullachea Konknni katolkam modem Monti Fest famad, loka mogall ani somajik nodren khaxelem fest hantum dubav nam. Pa. Joachim Mirandan sotravea xekddeant Forongipett hanga Monti Festachi survat keli, ani thoim thavn ti chal Kanarant her kodden vistarli oslem chaltem chukichem chintop Konnodd lipientlea Konknni borovpiam ani loka modem azun chalu asa. Hea festachim ani festak som’bond zalolea chalinchim pallam-mullam atanchea Pornea Gõyant (Old Goa) suru zatat. Sôd-vavr kelolea itihaskarank hachi khobor asa. 

25 Novembr 1510 disa Purtugezamni Gõycho Tisvaddi vattar (166 cho mittor) Vijapurchea Adil Shah thavn jikun ghetlo. 1543 vorsa tannim Adil Shah thavn Bardes (265 cho mittor) ani Salset (355 cho mittor) vattar jikun ghetle. 1542 vorsa Mayachie 6 tarker Sant Francis Xavier atanchea Pornea Gõyant pavlo. Tachea pattlean her Jezvit aile. 1552 vorsa Ddoch desacho Pa. Gaspar Barzeus (1515- 1553) ho famad Jezvit Gõyam pavlo. Francis Xavieran Gasparak Sant Pavlu Kolejicho reitor ani Udentechea Jezvit prantacho Up-Prantik Vhoddil (Vice Provincial) nemlo. 18 Otubr 1553 vorsa Pa. Gaspar Gõyant sorlo. Punn tache adim tannem Sant Pavlu Kolejint songit xikounchi vevostha keli, liturjint jivsann bhorli ani Monti Festak bhurgeamni Saibinn Mayek fulam uddounchi rit suru keli. Hache purave tannem Romant aslolea aplea Jezvit xrextt vhoddilak boroylolea potramni ( polle Documenta Indica Bhag 70 ani 72) melltat. Monti Festachi survat Gõyant oxi zali: Gõyant xravonn mhoino somptoch Bhadropod mhoino (sumar Agost- Septembr mhoineamni) suru zata. Bhadropod mhoineachea chovtea disa (hea vorsa Setembr 5 tarker) Chovoth porob Hindu lok kortat. Hi kuttumbachi porob dekun, porganvant aslolim aplea mull ganvant yetat, ani ganvant aslolea aplea kuttumba sangata hi porob vhodda sontosan ani dobajean kortat. Hie porbe vellar Hindu lok aplea ghorant Gonnesachi murti bosoytat ani sodam murti mukhar ganvchim tajim fulam dovortat ani puza kortat. Hi porob 1½, 3, 5, 7,9, va 11 dis asta. Ghorant Gonnesachi murti asosor vivid prokaranchem torkariechem jevonn ani goddxem khann kortat. Hie porbe vellar ek dis Hindu lok novem jevta. Hea disamni jevonn kelleanchea panar va her kholiancher jevtat. Porbechea disamni Hindu lok mas va maslli ghorant haddinant va khaynant. 


Sollavea xekddeant Gõychea Tisvaddint Jezvitamni ani her dharmikamni Kristanv dhorm’ posraylo. Atanchea Pornea Gõyant dongrar 1519 vorsa Afonso Albuquerque hannem Saibinnichea manak “Capela de Nossa Senhora do Monte” (dongrachie Amchie Mayechem kopel) kopel bandlem. Purtugez bhaxent monte mhonnlear dongor. Hem kopel azun asa. Adim thoim Setembrachie 8 tarker Monti Saibinnichem Fest zatalem. Atam tem fest 8 tarke uprant yevpi Aitara kortat. Sonvsarbhor Setembrachie 8 tarker Saibinnichea Zolmachem Fest kortanam, tea festak  Gõyant Monti Saibninnchem Fest hem nanv ailem.

 

Tisvaddintlo Muslim ani Hindu lok (sorv zatincho, fokot bamonn nhoy) Kristanv zatoch, 1552 vorsa Pa. Baltazaran Monti Festachea novena vellar Saibinnichea manak fulam ekttaim korunk Kristanv bhurgeank sanglem, ani fulam uddounchi chal xikoyli. Hi chal tannem Hindu loka thavn ghetli ani Kristanv bhurgeank xikoyli. Tea festa disa tea kallar Kristanv lok torkariechem jevonn jevtalo. Punn novem tea disa jevinaslo. Gõyant Agost mhoineant ganvam pormonnem vivid tarkancher Konnsanchem Fest asta. Tea disa vigar ani lok xetamni vochun konnxio katrun tio benjar korun pursanvan igorjent haddtat, mis zatoch tio konnxio lokak vantt’tat ani lok tio ghora vhorun altarar dovortat. Adim Gõyant Konnsachea Festa disa 12 prokaranchem jevonn astalem. Atam ti chal urunk nam. Gõyant atam Monti Festak, Saibinnichea Zolmachem Fest, Fulanchem Fest, Vailankanni Saibinnichem Fest him nanvam asat. Gõyant Saibinnichi khoinchi-i ek imaz dovrun bhurgeamni fulam uddounchi rit asli. Punn atam bhurgeamni ani vhoddamni fulam haddun tim Saibinnichie imaji mukhar dovorchi rit kaim igorzamni suru zalia. 


Vivid karonnank lagun Gõycho Kristanv lok 16, 17, 18 ani 19 xekddeamni Kanarant vosti korunk gelo. Gõychie arkdiosezi khal lok aslo. Gõyche padri yeun lokachi atmik seva kortale. Thoinsor tannim Monti Fest kortanam kaim bodol kelo. Konnxio benjar korun novem jevchi rit, Kobu va us vanttchi rit festak zoddli. Ekunnisvea xekddeant Italia desa thavn Mongllur xarak ailoli “Maria Bambina” (Maria bhurgeachi) imaz fulam uddoytanam dovorchi chal suru zali. Ganva ani sonvskruti pormonnem Kanarachea loka modem Monti Fest korchi chal bodlot asa. Dekik: Kany kodde Setembr 8 tarke uprant yetolea Aitara Monti Fest kortat. Panamni jevche bodlek pletti ailiat. Torkariechem jevonn aslolem, kany kodde jevnnant maslli, mas asa. Kany kodden dudant novem ghalun piyetanam, her kodden goddxeant (vornant) novem ghalun jevtat. Fest oxench va toxench korunk zay oslea vadak atam mol nam, kiteak hea chalimni povitrponn nam ani tem samballchi goroz nam. Saibinnichea Zolmachem Fest Kanarachea mullavea lokak Monti Fest zalam. Saibinnik man korcho ho festacho mullavo ud’dex. Urlolem sorv chali ani riti. Tio vella kalla ani zagya pormonnem gorje ani morje pormannem bodoltat.

 

Comments

Popular posts from this blog

History of Gangolli church

Konknni Language: features, Myths, Facts, Hurdles, and Challenges by Pratapananda Naik, S.J.

Y Letracho Vapor Kiteak? by Pratapananda Naik, S.J.